Vi måste vässa oss

Planskild korsning i diskussionen om OPS

Effektivare byggprocess med BIM

Byggdebatt mars 2008

Byggdebatt april 2008

Effektivare byggprocess med BIM

BIM (Building Information Modeling) kan bidra till att effektivisera byggprocessen och spara stora belopp – inte minst genom tydligare kommunikation.
Det var en av de viktigaste slutsatserna på Svensk Byggtjänsts seminarium ”BIM – byggnadernas digitala DNA”, som arrangerades på mässan Nordbygg 2008 den 2 april.

Under seminariet underströk NCC Constructions vd Tomas Carlsson värdet av bättre kommunikation i byggprocessen: ”När ett stort projekt går fel beror det nästan alltid på samma sak – man har inte pratat med varandra!”.

Han pekade på BIM som en viktig del i förnyad byggprocess med bättre kommunikation och minskade kostnader.

Under seminariet deltog även Anna Ranow, marknadsansvarig på Cembrit Tepro, Greger Nilsson, projektledare på Inbrix, Christine Westberg, byggnadsingenjör på arkitektbyrån Krook & Tjäder, Mats Persson, affärsområdeschef inom bygg på CAD-Q, Olle Thåström, AMA-expert på Svensk Byggtjänst, Mattias Hemmingsson, försäljningschef på Bentley Systems samt Mats Franzon, byggteknikråd på Akademiska Hus.

BIM – byggnadernas digitala DNA
Seminarium på Nordbygg 2008, onsdagen den 2 april. Arrangör: Svensk Byggtjänst

BIM står för Building Information Modeling eller på svenska ”ByggnadsInformationsModell”. BIM innebär i allmänhet att man med avancerad 3D-CAD skapar digitala modeller av byggnader.

En första modell kan skapas redan vid gestaltningen. Sedan kan digitala prototyper ersätta eller komplettera konventionella ritningar genom hela byggprocessen. På så vis kan man effektivt simulera olika lösningar.

Den digitala modellen ändras allteftersom byggnaden växer fram. Vid inflyttning finns en digital kopia av bygganden som bland annat kan användas för att styra installationer, marknadsföra fastigheten och simulera om- och tillbyggnader. BIM-modellen blir byggandens digitala DNA.

Syftet med seminariet den 2 april var att sprida kunskap om BIM, lyfta fram intressanta exempel på hur BIM används samt att ge en bild av den fortsatta utvecklingen. Seminariet bestod av sju olika inslag som sammanfattas nedan.

1. Byggmaterialeverantörerna och BIM
Anna Ranow, marknadsansvarig på Cembrit Tepro och Greger Nilsson, projektledare på Inbrix,

Cembrit Tepro tillverkar skräddarsydda fasadskivor och har verksamhet i 13 länder. Ett projekt som bedrivs i Sverige och är gemensamt för hela den europeiska verksamheten gäller BIM.

Syftet är att ge arkitekter möjlighet att projektera fasader med Cembrit Tepros skivor i BIM. På så vis får man tidigt i processen ett bra beslutsunderlag som visar hur olika fasadlösningar från Cembrit Tepro skulle se ut och vad de skulle kosta. Man kan i ett tidigt skede jämföra fasadskivor med tegel och puts.

För Cembrit Tepro är detta viktigt eftersom skivor inte är ett lika välkänt fasadmaterial som tegel eller puts. Företaget ser också en BIM-lösning som värdefull för bättre informationsåterföring i de byggprojekt där man medverkar.

Mot denna bakgrund har Cembrit Tepro med hjälp av IT-bolaget Inbrix tagit fram ett projekteringsverktyg där man arbetar i 3D. Verktyget bygger på programmet Archicad och kallas Smart Facade Tool. Det används för design, visualisering och littererade specifikationer.

I dagsläget finns 300 användare i pilotlandet Sverige. Verktyget har också börjat användas i Finland och Ryssland. Ännu har man inte lyckats få något större användande i entreprenadledet. Bostadsproducenten Open House är dock ett exempel.

I verktyget finns alla nödvändiga fakta om Cembrit Tepros skivor samt relevanta byggregler.
En utmaning i utvecklingen av verktyget har varit att få precision i fogavstånden i skivfasaderna.

När man skapar en fasad med verktyget känner det automatiskt av alla fönster och dörrar i ritningen av fasaden. Det lägger automatiskt ut skarvar och en lösning skapas först i 2D. Man kan testa olika typer av skivor och vilken rytm och vilka storlekar man vill ha i strukturen. Sedan förs lösningen över i 3D. I den tredimensionella modellen kan man ändra färger och titta på huset ur olika synvinklar.

Från verktyget kan man ta ut listor med id och storlekar för valda skivtyper. En automatisk funktion gör att alla hörn- och bottenplattor får en viss extra mån, eftersom olika entreprenörer har olika tolerans.

Uppdateringen av verktyget sker ännu inte automatiskt utan måste göras manuellt. Men utvecklingen går vidare och olika nya funktioner kan bli aktuella.

Anna Ranow på Cembrit Tepro tror att kunskap och verktyg inom BIM blir en allt viktigare konkurrensfördel för många materialleverantörer.

För mer information besök www.cembrit.se och www.inbrix.com
eller maila till anna.ranow@cembrit.se

2. Hur arkitekter arbetar med avancerad 3D CAD och BIM nu och i framtiden
Christine Westberg, byggnadsingenjör på arkitektbyrån Krook & Tjäder

Christine Westberg inledde med en betraktelse av vad BIM står för. Hon vända på det hela och utgick ifrån vad BIM INTE är:
– BIM är nödvändigtvis inte 3D – det är ett sätt arbeta
– Det behöver inte innefatta en mjukvara – det är en arbetsmetodik
– Det behöver inte vara en databas – det är en form av samarbete

Hon tyckte vidare att en BIM-modell inte kan ägas av en enda part, eftersom informationen i modellen kommer från flera aktörer. Den som skapar information är ansvarig för den, menade Christine Westberg.

Förkortningen BIM står ju i allmänhet för Building Information Modeling. Men Westberg tyckte att M:et hellre borde stå för Management.

”Det är ju frågan om att administrera informationen i ett projekt – att skapa och utbyta data. Den intelligens som adderas gör det möjligt för olika aktörer att tolka informationen.” Westberg menade att BIM innebär att rätt information blir tillgänglig för rätt person i rätt tid.

Arkitektbyrån Krook & Tjäder har arbetat med BIM utifrån detta synsätt sedan 2006. Man använder Bentley Architecture om grundläggande verktyg för att skapa BIM-modeller.

Westberg menade att förmågan att kvalificerad informationshantering via BIM ger företaget konkurrensfördelar i ökande grad. Men hur tar man då steget till att börja arbeta med BIM?

Westberg framhöll följande punkter:

  • Ställ er frågan vad ni vill förbättra med BIM.
  • Ledningen måste vara engagerad för att det ska lyckas.
  • Företagets storlek och antalet projekt påverkar hur man ska se på BIM
  • Hur stor är toleransen för att ta den risk det innebär att börja arbete på ett nytt sätt?
  • Vilken tillgång till kunskap och resurser finns?
  • Bestäm farten på utvecklingen själv!

Att gå från Cad till BIM kan innebära en smärre kulturchock. Westberg menade att visst gör BIM att man spar tid i projekten som helhet, men man måste vara beredd att jobba på ett nytt sätt som kräver mer förarbete. Man måste jobba mycket mer med informationen tidigt i processen och se till att alla är med på det nya arbetssättet.

Hon tog upp ett projekt där Krook & Tjäder jobbat med BIM i hög utsträckning – Nacka Forum. Uppdragsgivaren, Skanska, ställde redan från början kravet att medverkande parter skulle jobba med BIM/3D i projektet. Och ju längre arbetet avancerade desto mer ville Skanska satsa på BIM – man såg potentialen i modellen.

Vid de kontinuerliga byggmötena kunde alla aktörer ”gå omkring” i den digitala modellen med hjälp av programmet Walk Inside. På så vis blev olika lösningar mycket konkreta och man kunde effektiv fatta beslut. 3D-modllerna kunde även enkelt kommuniceras via mail genom att skärmdumpar lätt kunde göras om till pdf-filer.

Westberg framhöll att byggindustrin måste bli tuffare mot programvaruleverantörerna inom BIM. Man får inte bli fast i olika system som inte är öppna. Här kan IFC (Industry Foundation Classes) i nuläget vara en lösning. Programvara med koppling till detta neutrala filformat ger möjlighet till öppna systemlösningar. T.ex. Bentley Architecture, som Krook & Tjäder använder, har direkt koppling till IFC.

Westberg tror på en fortsatt ökad användning av BIM. Krook & Tjäder arbetar nu bl.a. med Swedbank Arena i Solna (kommer att omfatta 50 000 sittplaster) med Peab som beställare. Här görs all projektering i 3D, och även om det ännu inte är uttalat att man ska arbeta med BIM i högre utsträckning, så tror Westberg att det blir så när man successivt ser fördelarna.

Och fördelarna är många, menar Westberg. Den övergripande fördelen är en mer slimmad och effektiv byggprocess. Går man ner mer på praktiska tillämpningar så kan en BIM-lösning effektivt generera information om mängder, löpmetrar, areor, tidsperspektiv, förteckningar över t.ex. dörrar plan för plan i en byggnad etc.

Det är frågan om ett nytt sätt att arbeta genom byggprocessen, menade Westberg och pekade på de viktigaste punkterna för att lyckas med BIM som arkitekt:
Ha en engagerad ledning, lyckas lära beställarna vad de kan begära av en BIM-modell och satsa på program med neutrala format som man inte blir beroende av ett enda program.

För mer information besök www.krook.tjader.se
eller maila till christine.westberg@krook.tjader.se

3. Ett nytt system för att skapa BIM-objekt
Mats Persson, CAD-Q, affärsområdeschef bygg

Mats Persson inledde med att slå fast att BIM påverkar och kommer att påverka byggprocessen i mycket hög omfattning. Hans definition av BIM var: ”Struktur för effektiv informationsbaserad byggnadsproduktion”.

”BIM är alltså en process - inte ett verktyg eller en programvara. BIM Kopplar ihop processen från de första idéerna till ett klart hus.”

Persson pekade på att det krävs en stor omställning av byggprocessen och att alla aktörer medverkar för att BIM ska ge full effekt.

Han blickade tillbaka på hur utvecklingen gått från endast pappersritningar in i den digitala åldern, och menade att steget in i BIM kommer att bli den största förändringsprocessen som konsulterna i byggsektorn någonsin upplevt.

”BIM växer nu snabbt som företeelse. På CAD-Q upplevde vi en explosion i höstas”, berättade Mats Persson.

Vad innehåller då en BIM-modell? Persson listade tre grundläggande områden:
1. Projektdata
2. Produktionsdata
3. Förvaltningsdata

Bland de användningsområden i tidiga skeden han pekade på fanns mängdning, design och visualisering. Plus ökande möjligheter att göra olika typer av analyser. En typ av analys i BIM som Persson tror kommer starkt är energisimulering.

Han skönjde också en branschglidning från konsult till arkitekt som en följd av möjligheten att simulera i BIM. ”Arkitektens roll kan bli starkare om de vill. En del arkitektföretag kanske vill fortsätta att i huvudsak ägna sig åt design, medan andra kan gå vidare mot helhetstänkande med hjälp av BIM och simuleringar.”

I produktionsfasen menade Persson att BIM kan komma att spela en viktig roll i det industrialiserade byggandet och i småhusfabriker. Han pekade också på fördelar vad gäller att effektivt skapa materiallistor, styrfakta och logistiklösningar.

I förvaltningsfasen trodde Persson att BIM-modeller kan vara till stor nytta i olika typer av datafångst, t.ex. vad gäller areor, inredning, material och installationer.

Olika typer av handlingar är en positiv bieffekt av BIM. Ett byggprojekt innehåller mycket information, och då kan en databas kopplad till BIM underlätta genom att man slipper manuella rutiner och effektivt kan få ut olika rapporter, handlingar, ritningar och kalkyler, menade Persson.

Man ska kunna välja ”sitt sätt” att se informationen, på så vis underlättas kommunikationen genom processen, framhöll Persson.

Han trodde att man kan lyckas att skapa en genomgående struktur för ingående objekt till BIM-modeller (objekt som väggar, dörrar, toaletter och andra produkter som ingår i en byggnad).

”På CAD-Q har vi i vår lösning valt det svenska allmänt vedertagna klassifikationssystemet BSAB. Objekten görs i verktyget Revit med BSAB-struktur.”

Lösningen har en koppling till det neutrala formatet IFC,se Christine Westbergs anförande ovan, men CAD-Q har valt att börja med BSAB.

Persson sammanfattade på följande vis:
– BIM skapar nya ansvarsområden
– BIM kopplar ihop arkitektarbetet med beskrivnings- och kalkylarbetet
– Med BSAB:s kodstruktur skapas förutsättningar för effektiv datafångst och kommunikation mellan aktörerna

För mer information besök www.cad-q.se
eller maila till mats.persson@cad-q.se

4. Hur BSAB-systemet kan bli en viktig del i BIM
Olle Thåström, AMA-expert på Svensk Byggtjänst

Olle Thåström menade inledningsvis att BSAB är en förutsättning för BIM.

BSAB är en förkortning av namnet på det företag som först utvecklade detta system (Byggandets Samordning AB). BSAB är ett system för att strukturera information om ett byggnadsverk genom hela dess livscykel. Det är till för alla aktörer i byggprocessen och är anpassat för att hantera i datasystem.

Syftet är att varje part ska får tillgång till den information som behövs vid varje tillfälle.

BSAB är ett klassifikationssystem eller ett gemensamt standardiserat språk för byggsektorn.

Systemet innehåller tydliga definitioner och detaljerad information av det som ingår i bygganden.
Själva koderna i systemet gör att datasystemen kan hantera all information på ett effektivt sätt.

BSAB-systemet kan bidra med en tydlig och effektiv struktur för BIM-modellerna, informationen är indelad i installationer, byggdelar, utrymmen, byggdelstyper etc.

Med BSAB-systemets koder fylls också BIM-modellen med tydlig och detaljerad information. Fönstret i BIM-modellen får via BSAB-koden all viktig detaljinformation – det är inte bara en kod för ett fönster utan för en viss typ av fönster med en rad speciella egenskaper.

Med BSAB kan man alltså få BIM-modeller för detaljprojektering. Informationen i modellen går att
använda fullt ut för kalkyler, upphandlingar, produktionsstyrning och kvalitetssystem.

Olle Thåström framhöll, att BIM inte är en teknisk lösning – det är inte bara att köpa ett dataprogram.

”BIM kräver en förändringsprocess, nya attityder, en långt gången samverkan där processen drivs på ett nytt sätt.”

Han pekade på ett antal utmaningar:
– Vill byggbranschen betala för att införa BIM?
– Vet de olika aktörerna vad de kan få ut av BIM?
– Kan t.ex. entreprenörerna effektivisera produktionen?
– Vem ska dra igång BIM, är det byggherren eller projektören?
– Kan vi få olika program att funka ihop?

Avslutningsvis menade Thåström att även BSAB måste förändras och förbättra för att fylla nya behov som kommer i och med BIM.

För mer information besök www.byggtjanst.se
eller maila till olle.thastrom@byggtjanst.se

5. Internationell utblick – BIM-projekt i andra länder
Mattias Hemmingsson, försäljningschef Bentley Systems

Bentley Systems är globalt verksamt och erbjuder bl.a. plattformen MicroStation och ProjectWise för dokument- och informationshantering.

Mattias Hemmingsson menade att den digitala utvecklingen inom byggsektorn gått från att handla mest om CAD-program för arkitekter och konsulter, till system för byggnaders hela livscykler.

System som omfattar de tidiga skedena, analys, konstruktionsdokument, design, tillverkning av ritningar, schemaläggning, maskinstyrning och drift. Med andra ord det vi nu kallar BIM.

Man kan definiera BIM på olika vis, menade Hemmingsson, men det viktiga är vad aktörerna väger in i begreppet. Han pekade på några viktiga punkter som man kan uppnå med BIM:
– Ökad effektivitet
– Bättre koordination
– Enklare kommunikation
– Påverkan av arbetsflöden
– Höjd ribba för projekt

Hemmingsson underströk att BIM är till för alla i byggprocessen, och att det kan tillföra kvaliteter och förändra arbetet i flera skeden och situationer.

Han menade att man kan se på BIM som bl.a:
– Ett designverktyg
– Ett effektivare sätt att skapa konstruktionshandlingar
– Ett system för återkoppling
– Ett verktyg för miljöanalys
– Ett stöd för projektteam
– Ett presentationsmaterial för tidig dialog
– Ett sätt att öka avkastningen

Hemmingsson menade att Bentley som programvaruleverantör inom BIM strävar efter att vara med och utreda behov och målsättning, för att skapa de bästa lösningarna.

Han gav sedan en bild av utvecklingen inom BIM i våra nordiska grannländer och hur den skiljer sig från situationen i Sverige.
I Danmark har det staten tagit initiativet till satsningen ”Det digitale byggeri”. Det innebär att alla offentlig byggprojekt sedan den 1 januari 2007 ska följa en speciell digital byggstandard. Den innebär bl.a. att upphandlingen ska skötas digitalt, att det alltid ska skapas en projektwebb och att projektering ska omfatta 3D-modeller. (Mer info: www.detdigitalebyggeri.dk)
I Norge har statens fastighetsförvaltning, Statsbygg, infört ett program som innebär att man ska arbeta med en BIM-modell i allt statligt byggande. Modellen bygger på att så mycket information som möjligt ska hanteras digitalt och i 3D med det neutrala filformatet IFC som nav.
(Mer info: www.statsbygg.no)

I Finland har det statliga fastighetsbolaget Senaatti beslutat att BIM ska användas vid alla offentliga byggprojekt med en budget på 2 miljoner euro eller mer. Kravet är idag att 3D-modeller ska tas fram minst för visualisering men planen är att öka kraven på digital hantering framåt i byggprocessen.
(Mer info: www.senaatti.fi)

I de nordiska grannländerna har alltså statliga aktörer ställt krav på BIM och varit beredda att satsa pengar för att komma vidare i den förändrade syn på byggprocessen som behövs för att lyckas med BIM. I Sverige finns idag inget sådant statligt initiativ.

För mer information besök www.bentley.se
eller maila till mattias.hemmingsson@bentley.com

6. BIM ur byggherrens perspektiv
Mats Franzon, byggteknikråd, Akademiska Hus

Akademiska Hus förvaltar främst universitetens och högskolornas lokaler i landet.

Mats Franzon berättade att Akademiska Hus centralt noga bevakar utvecklingen vad gäller BIM och att företaget även är i startgroparna med pilotprojekt. Man kommer att öka satsningen på BIM när man kan se att det tydligt bidrar till ökad lönsamhet.

”Vi omfattas inte av några statliga BIM-initiativ av det slag som finns i de nordiska grannländerna. Någon sådan modell existerar ju inte i Sverige. Akademiska Hus är ett affärsdrivande företag med tuffa krav på att hålla nere hyrorna.”

En del av företagets byggprojekt innehåller förvisso redan idag inslag av BIM, främst i form av presentationsmaterial i 3D och krockkontroller angående installationer och byggdelar.

Franzon tyckte att 3D-projektering redan är ganska vanligt bland konsulter, inte minst vads gäller
installationer. I första hand inom VVS men något mindre inom el. Men ännu ställer alltså Akademiska Hus inga centrala krav på 3D-projektering eller BIM, det har hittills tillkommit på projektnivå i vissa fall.

Men sedan ett halvår tillbaka har man lyft BIM-frågan och skapat det internprojekt som nu följer utvecklingen inom området på central nivå. Man undersöker vilka fördelar BIM kan erbjuda Akademiska Hus och följer utvecklingen hos andra aktörer som t.ex. norska Statsbygg.

Företaget har också beslutat att under 2008 starta två pilotprojekt för att ytterligare utvärdera BIM.

Franzon berättade att ett redan nu är igång i Sundsvall. Här fokuserar man på samordning, eliminering av konstruktionskrockar och energiberäkningar. Snart vill man få igång det andra pilotprojektet och då kommer troligen bland annat mängdförteckningar och mängdavtagningar att ingå.

De potentiella fördelar Akademiska Hus i nuläget ser med BIM är följande:
– En effektivare process.
– Materialeffektivitet – minska spillet med mer exakta mängder vilket ju även är angeläget ur ett miljöperspektiv.
– Tidseffektivitet – planera och ”bygga” digitalt, prova olika lösningar innan man omsätter dem i verkligheten.
– Effektivare kommunikation genom processen via mer automatisk överföring av information mellan aktörerna.
– Kvalitetshöjning. Genom samordning via en 3D-modell kan konstruktionskrockar undvikas. Vid samordningsmöten kan alla titta på samma modell istället för sju olika ritningar – det borde ge färre fel i projekteringen, vilket i sin tur borde spara mycket pengar.

Franzon menade att samverkan var ett nyckelord bakom de fördelar BIM kan ge. Samverkan, inte minst i de tidiga skedena, men även vidare från projekteringen in i produktion och förvaltning.

”Med BIM kan man tidigare planera vad de andra aktörerna, de andra i laget, vill ha för information. Idag tänker man mest på sig själv och sina egna behov av information. Sedan släpper man projektet vidare och hoppas att det ska gå bra...”

När det gäller förvaltningsprocessen och BIM, menade dock Franzon att det är ett mer osäkert område. Vilka data från tidigare skeden i projektet har man användning för i förvaltningen?

Akademiska Hus kommer att gå igenom denna fråga noga i det interna BIM-projektet.
Franzon nämnde areahantering och inomhusklimat som områden inom förvaltning där information från BIM-modeller kan vara till nytta.

För mer information besök www.akademiskahus.se
eller maila till mats.franzon@akademiskahus.se

7. Om NCC:s sastning på BIM
Tomas Carlsson, VD NCC Construction

Tomas Carlsson inledde lite provokativt med påståendet att det bara finns ett problem inom byggsektorn. Nämligen för höga kostnader i förhållande till samhället i övrigt. Han menade att detta inte kan skyllas på för höga löner, för höga materialkostnader eller faktorer utanför byggprocessen.

Byggkostnaderna fortsätter att öka, samtidigt som mycket annat – från stora delar av den fasta tillverkningsindustrin – blir billigare.

”Det innebär att NCC:s värsta konkurrenter inte är Skanska eller andra byggentreprenörer – det är istället annan privat och offentlig konsumtion.”

Carlsson menade att både den privata och offentliga sektorn i Sverige allt oftare kan komma att välja bort de dyra bygginvesteringarna till förmån för andra investeringar som har ett annat kostnadsläge.

NCC har mot denna bakgrund beslutat att anta en utmaning, som innebär att företaget ska minska kostnaderna i den svenska byggverksamheten med fem procent varje år.

”För att nå detta mål räcker det inte med att pruta på inköpen och vi kan förstås inte sänka lönerna. Det är så stora kostnadsminskningar att det kräver ett radikalt ändrat eget beteende”, förklarade Carlsson.

Ett verktyg som NCC identifierat för att lyckas med denna satsning, är den digitala tekniken. Den kan bl.a. användas för att effektivisera inköpen och – inte minst – genom BIM och 3, 4 eller 5D CAD. (När man talar om 4 och 5 D CAD lägger man i modellen till storheterna tid och kostnader till de tre rumsliga dimensionerna).

Carlsson menade att BIM kan bidra till att skapa en ny och effektivare process. Han pekade på hur nuläget ser ut genom att konstatera att en byggnadsarbetare använder cirka 40 procent av sin arbetstid till värdeskapande arbete, medan de som arbetar inom fast industri ligger på nivån 65-75 procent.

Det som inte är värdeskapande tid används till möten, väntan etc. Även om man kan motivera skillnaden mellan byggnads- och industriarbetaren med att det är så olika processer, så vill Carlsson ändå se denna omständighet som en stor potential för byggsektorn.

”Vi kanske kan öka byggnadsarbetarens värdeskapande arbetstid med 50 procent. Inom NCC Construction skulle det betyda 3-4 miljarder i besparingar per år.”

Carlsson nämnde också upp de beräkningar som tagits fram av Chalmers-forskaren Per-Erik Josephson, som pekar på att 30-35 procent av byggkostnaderna är olika typer av slöseri.

”Det finns ett systemfel i byggprocessen. Det gäller hur stafetten mellan aktörerna går till, samarbetet, förhållningssättet till produkten, produktiviteten…”

Carlsson framhöll att mycket i av problemen finns i projekteringen och i kommunikationen genom processen. Ett stort problem han tog upp är hur byggföretag kommunicerar med kunden. ”Man tar inte reda på vad kunden efterfrågar, man tar mycket för givet.”

Carlsson konstaterade att ju tidigare man upptäcker fel i byggprocessen desto billigare blir det att åtgärda felet. För att belysa svårigheterna att upptäcka fel, visade han en bild med ett antal ritningar till ett och samma projekt. Någonstans fanns ett fel, ritningarna gick inte att få ihop. Men när man granskade dem kunde ingen av NCC Tekniks duktigaste medarbetare hitta felet.

Om man hade använt BIM 3D-modellering i detta projekt, hur mycket lättare hade det då varit att upptäcka felet?

Carlsson summerade de viktigaste fördelarna han ser med BIM via NCC:s erfarenheter:

  • Konsulttid minskar med 20-30%
  • Kostnaden att avhjälpa fel under produktionen minskar med 90 %
  • Bättre beslutsunderlag
  • Tiden för mängdning minskar med 50-60 %
  • Kostnaden för interaktiv visualisering minskar med 30 %
  • Bättre kommunikation genom hela processen

Han underströk värdet av bättre kommunikation. ”När ett stort projekt går fel beror det nästan alltid på samma sak – man har inte pratat med varandra!”

NCC har nu genomfört cirka 50 pilotprojekt med 3D-projektering och BIM och går nu vidare för att använda BIM i så stor omfattning som möjligt.

Vad gäller svenska kontorshus så har man infört krav på 3D-projektering. Här jobbar man med 3D-samordning och kollisionskontroller. När kollisioner upptäcks kommuniceras de snabbt till berörda konsulter. Man använder även arbetsinstruktioner i 3D och tar ut underlag för inköp från modellen.

Carlsson pekade på att BIM kräver nya perspektiv och rutiner. Man måste bland annat:

  • Bemanna projekt på nya sätt
  • Kalkylansvariga och produktionsplanerare måste bli mer involverade
  • Man måste agera som lagspelare och verka för bra kommunikation
  • Underleverantörer måste dela med sig av information
  • Alla måste ”tala samma språk”
  • Det skapas nya roller – t.ex. model-manager

Carlsson lyfta fram erfarenheter från bland annat ombyggnationen av Hasselbladshuset i Göteborg, där 4D-modellering användes (de tre rumsliga dimensionerna plus tidsaspekten).
”Det blev ett mycket lyckat projekt där avancerad teknik, den utsatta stadsmiljön och polsk arbetskraft ställde stor krav på kommunikationen. BIM-modellen skapade den tydliga kommunikation som krävdes.”

Carlssons slutsats var att BIM och 3-5D-modellering är ett verktyg som kan ändra byggprocessen och minska kostnader genom effektivisering. ”Det är inte frågan om att spara bort saker eller minska kvaliteten, det är frågan om en effektivare arbetsprocess. Att inte använda denna möjlighet vore oansvarigt av oss.”

För mer information besök www.ncc.se
eller maila till tomas.carlsson@ncc.se eller lena.hallberg@ncc.se